Tillverkare

Café Direct
Är Storbritanniens första leverantör med endast fairtrade drycker i sitt sortiment, godkända av Etisk organisation och en fjärdedel av deras sortiment än crtifierade av Soil Association Ekologiskt.
DELAR VINSTEN
Förutom de Fairtrade sociala premier vi betalar för grödor, återinvestera vi åtminstone en tredjedel av vår vinst i kooperativen och gemenskaper av våra jordbrukare. Hittills har vi investerat över 50% av vår vinst i de 40 producentorganisationer vi stöder över 14 länder, via Cafédirect Producers ‘Foundation.
DELAR BESLUT
Producenterna är i centrum för allt vi gör. De håller två av åtta platser på vår styrelse, vilket bidrar till de beslut som styr vår verksamhet, samtidigt som 89% av våra producentpartner egna aktier i vårt företag, vilket gör dem direkta mottagarna av framgångsrik verksamhet.

Den andra stora fokus för vår verksamhet är vår miljöpåverkan. Vi väver miljömässiga och sociala strategier i vår övergripande affärsstrategi, att integrera hållbarhet i vår affärsmodell och mål.

Crisil, Bolivia
I en bergsdal nära Cochabamba i Bolivia ligger den familjeägda glasfabriken Crisil S.R.L där man tillverkar återvunna glasprodukter. Traktens invånare säljer glas och gamla tidningar till fabriken som man använder i produktionen. Av de fyra medlemmarna i familjen Bustos som äger fabriken arbetar tre aktivt med rörelsen. Utöver dessa arbetar cirka 110 personer inom administration, underhåll och produktion.

Sociala villkor
På arbetsplatsen finns det olika forum där de anställda kan göra sin röst hörd. Ett formellt möte hålls två gånger om året mellan produktledningen och arbetarna. Mellan dessa kan mer informella möten hållas vid behov. De anställda som arbetar heltid erhåller månatliga löneutbetalningar medan de produktionsanställda arbetar på ackord. För samtliga anställda har företaget tecknat olycksfallsförsäkringar samt att det finns en lunchrestaurang på fabriken.

Produkter och handel
Crisil producerar framförallt glas, och glasornament. Eftersom fabriken är väldigt mån om miljön används naturgas till brännarna. Man är noga med sin kvalitetskontroll, speciellt vid export.

Cirka 10 % av fabrikens produktion exporteras, framförallt till Fair Trade Organisationer i Europa.
Läs mer hos www.housefairtrade.se

Fair Squared, Pakistan
Hur Fair Trade hjälpte Pakistanska kvinnor att ta rodret och ge unga flickor undervisning.
Se framför dig, världens högsta bergskedja med snötäckta toppar och glaciärer som breder ut sig längs dess fot, iskalla sjöar i blågrönt, och sedan – när våren äntligen nått dalgångarna – ett blomsterhav av vitt och rosa. Detta är Hunzadalen i Pakistan. Till sommaren, när de har pollinerats, förvandlas dessa blommor till aprikoser, äpplen, körsbär, mandlar och valnötter.

Det är här från Hunzadalen, eller mer precist, från Fair Trade Mountain Fruit beläget i Hunzadalen, som vår aprikosolja och mandelolja kommer ifrån. Området har under årtusenden varit vida beryktat för dess rika bestånd av frukt och nötter och odlingen av dessa har sedan år 2000 utförts under rättvisa förhållanden. Här har rättvis handel inte bara bidragit med böcker, studiebidrag och lekplatser för samhällenas skolor utan också till en djupare samhällsförändring där kvinnorna har fått en större makt över sin vardag. Richard Friend, som har varit involverad i projektet från dess början, noterar att ”tack vare Fairtrade är det nu acceptabelt för kvinnor att arbeta och uppnå ledarpositioner”. Läs hela berättelsen hos www.housefairtrade.se

Hur Fair Trade hjälpte jordbrukare i Kerala att behålla sina yrken och dessutom sadla om till ekologisk odling.
Lijin Jacob Tom från Fair Trade Alliance Kerala talar gärna ren fakta: organisationen har runt 4,500 medlemmar. De är indelade i jordbrukskooperativ som brukar mindre jordlotter, vars storlek varierar mellan 0.5 till 1.5 hektar, utspridda över de fyra norra distrikten i den södra indiska staten Kerala. Även om du inte har hört talas om Kozhikode- (Calicut) eller Wayanad-distriktet, så kan du förmodligen se framför dig ungefär hur landskapet här ser ut: omgivningen är som hämtad ur Djungelboken, och även om du kanske inte stöter på Mowgli, så finns det en god chans att se tigrar, kobror och vilda elefanter. Läs hela berättelsen hos www.housefairtrade.se

Hur Fair Trade hjälpte en man att förverkliga drömmen att hjälpa sitt folk.
Denna berättelse tar sin början på ett litet oberoende fik i staden Madison, Wisconsin, med en passion för utsökt och rättvist producerat kaffe. Här var Palestina-födda Nasser Abufarha stamkund under tiden han jobbade på sin doktorsavhandling (inom kulturell antropologi och internationell utveckling – för er som är nyfikna!).

KISAC, Kenya
I den gröna provinsen Kiisi i Kenya ligger Kisac där man tillverkar vackra handsnidade täljstensprodukter.

Täljstenen från Kisii är unik och finns inte någon annanstans i världen. Den är kompakt, lätt att skära och finns i en mängd olika färger som kritvitt, kolsvart, rosa, grått och gult. De olika gruvorna har olika färg på sin sten. Stenen bryts ur gruvorna för hand och delas med yxor och machetes.

De flesta män som bor i och runt omkring byn Tabaka, där den största delen av produktionen sker, är stensnidare. De har lärt sig hantverket av sina fäder som i sin tur lärde sig av sina fäder. Kvinnorna arbetar med att slipa stenen. Slipningen sker i vatten med sandpapper och varje stenbit poleras upp till 6 gånger. Kvaliteten på stenen och den omsorgsfulla slipningen gör att produkterna får en intensiv och vacker glans.

Kisac exporterar de populära stenprodukterna till Europa och USA och har även en lokal butik vid en av huvudvägarna som leder till Tanzania.

Ger tillbaka
Kisacs verksamhet bygger på etiska affärsmetoder. De är medlemmar i flera nätverk för rättvis handel inklusive World Fair Trade Organization (WFTO), Cofta och den Kenyanska Federationen för Alternativ Handel (KEFAT).

Kisac följer principerna för Fair Trade som fastställts av WFTO:
Skapa möjligheter för marginaliserade producenter genom att stötta de fattigaste producentgrupperna.
Öppenhet i organisationens struktur och i alla aktiviteter samt en utvecklande dialog mellan alla aktörer inom Fair Trade vad gäller produkter och marknadsföring.
Kapacitetsbyggande – stöd till produktutveckling, export och marknadstillträde för producenter.
Sprida information, utbilda och genomföra kampanjer för att utbilda och upplysa om Fair Trade.
Betalning av ett rättvist pris till producenterna.
Jämställdhet, ingen diskriminering och rätt till kollektiv organisering.
Goda arbetsförhållanden – se till att producenterna jobbar i en hälsosam och säker miljö.
Inget utnyttjande av barn i arbetet – se till att FN:s barnkonvention följs.
Miljö – aktivt verka för att göra verksamheter och produktion mer miljövänlig.
Långsiktiga handelsförbindelser som baseras på solidaritet, förtroende och ömsesidig respekt och som bidrar till stöd och tillväxt för Fair Trade. Läs mer hos www.housefairtrade.se

Kuapa Kokoo, Ghana

Då och nu
Kakaon i Divinechokladen odlas av cirka 87 000 medlemmar i kooperativet Kuapa Kokoo. Organisationen ägs av odlarna själva och bildades 1993, samma år som regeringen i Ghana tillät privat organisering inom kakaoodling. Man startade verksamheten i 22 bysamhällen med ungefär 2 000 medlemmar. Idag har kooperativet vuxit till att organisera 1 200 olika byar i fem olika regioner.

Produktionen
Odlarna skördar och torkar sina egna kakaobönor. I varje by finns det en “recorder”, en person som är ansvarig för insamling och vägning av bönorna. Han eller hon väger bönorna, kontrollerar att kvaliteten är god och fördelar betalningen från kooperativet till odlarna. Från byarna transporteras sedan kakaobönorna till hamnen i Tema som ligger nära Ghanas huvudstad Accra. Ghanas myndighet som har ansvar för export och internationell försäljning köper bönorna från Kuapa Kokoo som sedan fraktas till Europa.

Chokladprodukterna tillverkas sedan av det engelska företaget Divine LTd som förädlar den gudomligt goda chokladen. Anledningen till att tillverkningen inte sker direkt i Ghana är att det skulle innebära högre ekonomiska och miljömässiga kostader som inte skulle komma odlarna till nytta. Istället har man arbetat fram en verksamhet där så stor del som möjligt kan gå tillbaka till Kuapa Kokoo. Odlarna äger själva 45 % av Divine LTd. Kooperativet har två medlemmar i Divines styrelse och får del av vinsterna från företaget.

Kuapa Kokoos motto är “Papa Paa” som betyder “Det bästa av det bästa”.

Sociala villkor
Kuapa Kokoo arbetar aktivt för att odlarna ska få ökade resurser och inflytande, för att främja demokrati och jämställdhet och för omhändertagande av det lokala samhället.

Genom Fairtrade- certifieringen får odlarna ett garanterat minimipris på 2000 dollar/ ton för sin kakao. Kooperativet får också en premie på 200 dollar per ton som går till olika hälso- utbildnings- och jordbruksprojekt. Vinsten som Kuapa Kokoo får som största ägare i Divine sätts också ihop med denna premie och bidrar till att man kan hjälpa ännu fler odlare till ett drägligt liv. Man har även startat kvinnogrupper som erbjudits möjligheter till lån för att säkerställa och utveckla sina familjers situation.

Samuel Saah Kumi från Kuapa Kokoo berättar:
”Mitt namn är Samuel Saah Kumi men mina vänner kallar mig för ”British man” eftersom detycker att mitt uppträdande

liknar britternas, våra härskare under kolonialtiden.

Jag är 80 år gammal och arbetade tidigare med kvalitetskontroll på Ghana COCOBOD. Jag blev befordrad till SeniorSuperintendent Officer vid hamnen i Tema där kakaon genomgår den sista kontrollen före exporten. Jag arbetadepåavdelningen i över 35 år och vid sidan av arbetet i hamnen var jag också distriktschef för ett antal kakaodistrikt.

Under min tid som kontrollant stötte jag på många problem med kvaliteten och fuktighetshalten hos företagens kakaobönor. Det fanns dock ett företag som stod ut och alltid levererade fina kvalitetsbönor- Kuapa Kokoo! Jag börjadefråga om företaget och upptäckte att det fanns en grupp bönder i hemstad Assin Bereku som var medlemmar. När jag gick i pension 1998 blev jag också en del av Kuapa Kokoo i min hemstad, som ligger i ett av kakaodistrikten i Ghana.

Tack vare Kuapa Kokoos demokratiska organisation erbjöds jag att bli ”recorder” år 2000. Som recorder väger och köper man kakaon och fungerar som en länk mellan distriktschefen och bysamhället. Det är ett stort förtroende eftersom det är medlemmarna själva som väljer vem som ska vara deras recorder. Det är vanligt att folk från andra kakaoföretag försöker lura odlarna och inte ge dem tillräckligt betalt för kakaon. De föredrar därför att sälja sina bönor till Kuapa Kokoo som garanterar dem en öppen och ansvarsfull handel.

Kuapa Kokoo är till enorm hjälp för jordbrukarna. Genom Fairtradepremien tjänar de ungefär 40 % mer än vad regeringen betalar för kakaon. De får också en machete varje år så att de kan sålla undervegetationen som konkurrerar med kakaoträdet om näringsämnen i jorden. Många av bönderna har också gynnats av kreditsystemet från Kuapa Kokoo Credit Union. Tack vare det kan vi göra större insatser i jordbruket för att öka avkastningen.

Kuapa Kokoo är inte bara intresserade av att köpa kakao. De vill utveckla samhällen och social välfärd för medlemmarna. Tack vare avkastningen från kakaon kan föräldrarna ta sina barn till skolan.

“Ju mer Divinechoklad du köper desto mer hjälper du de hårt arbetande bönderna i Ghana!”
http://www.housefairtrade.se/producenter/

Mai Handicrafts, Vietnamn
Mai Handicrafts är Vietnams äldsta Fair Trade företag. Det startades år 1991 av två socialarbetare som ett projekt för gatubarn och ensamstående mödrar i Ho Chi Minh City, Vietnam. Organisa­tionen arbetade till en början med att lära dem att läsa och skriva samt att hjälpa barn som inte hade tillräckligt mycket pengar för att betala skol­avgiften.

Idag är utbildning gratis för alla barn i Vietnam och Mai Handicrafts har utökat verksamheten till att hjälpa underprivilegierade grupper som kvinnor och etniska minoriteter med arbete och utbildning. Mai Handicrafts dem att marknadsföra och exportera sina produkter så att de kan sälja fler varor och förbättra sin livssituation.

Organi­sa­tionen är icke- vinstdrivande och arbetar med cirka 300 olika producenter varav cirka 80 % är kvinnor. Man använder en social utvecklingsmodell där man ser mänskliga rättigheter som nära sammanlänkade med ekonomisk självständighet. Mai är medlemmar i WFTO.

Sociala villkor
Organisationens försäljningsfond betalar utveckling i många olika byar. Man finansierar exempelvis vattenreningsprojekt, yrkesutbildningar, verktygsinköp och lärarlöner. Producenterna får dessutom en sjuk­försäkring och kan söka pengar från en lokal fond för nya projekt. Läs mer hos www.housefairtrade.se

MIDJEVÄVAR OCH MAYA
”Vi känner oss mycket identifierade med vår vävning. Det är något som våra förfäder har överlämnats till oss och ett sätt att behålla vår kultur, och ta den vidare.” säger Dominga Samines från Asociación Maya de Desarrollo.

Midjevävandet är en av de mest arbetsintensiva metoderna för att skapa tyg. Vid en jämförelse med vävstol (som oftast sköts av män) så är det mellan 4-8 gånger snabbare att väva ett tyg vid en given längd på en vanlig vävstol än på en midjeväv. Väverskan binder ett band runt sitt ryggslut som sedan fästs i pinnväven framför henne och med ett annat rep i vävens andra ände fäst i ett träd hålls väven sträckt. Begränsningarna på bredden utgörs av kvinnornas möjlighet att hantera tråden i sidled. För att göra större tygstycken broderas flera längder ihop till önskad bredd.

För otaliga mayakvinnor i det fattiga höglandet, är midjevävning den huvudsakliga eller enda inkomstkälla. Den utgör också den tråd som binder dessa kvinnor till kulturarvet av deras folk, som för mer än tusen år sedan utvecklade en av världens mest avancerade civilisationer. Vid 10 års ålder lärt sig döttrarna från sina mödrar hur man väver. Inom några år kan de göra sina egna huipil, den intrikat dekorerade, traditionella blus som bärs varje dag av de flesta maya flickor och kvinnor. Färgerna och mönster är en indikation på vävarens hemby och ett uttryck av bärerskans egen kreativitet. “Det tar minst två veckor att väva en huipil”, säger Dominga Samines, “Om det finns en hel del brokad, kan det ta mer än en månad.”

Bland de viktigaste gudarna i Mayas gudavärlden var och är, Ixchel, gudinnan för vävning, fertilitet, healing, och månen och hon är ofta representerad med en midjeväv. Mayagudinnan Ixchel, väverskornas beskyddare, vakar över mayakvinnornas midjevävar sen urminnes tider. Kunskapen om midjevävandet förs över från mor till dotter genom generationerna.
Då mayakvinnorna ingår i ett kooperativ får de tre gånger så hög lön för sina produkter jämfört med om de själva sålde sina varor på den lokala marknaden. 80 % av varans värde går direkt tillbaka till producenten och 20 % tillfaller kooperativet för att bekosta utbildningar, bussbiljetter till mötena för medlemmarna och andra gemensamma aktiviteter inom kooperativet.

Mayakvinnornas värld av färg, form och mönster är fylld av historisk symbolik. Varje symbol och färg har en bakomliggande betydelse, ofta hämtad från mayaindianernas egna ättlingar och deras mycket levande historia. Tex. diamantformen som återfinns i nästa alla vävar betyder ”jord och himmel som ett” och zick-zack mönstret som står för den bördiga jorden. Den dubbelhövdade örnen representerar med sin två huvuden det mörka och ljusa i världen, och balansen som måste råda mellan dessa två entiteter.

De mönster som finns på många av produkterna är alla tagna från mayakvinnornas hüipiles, deras traditionella blusar. Kvinnorna väljer ut en del av mönstret och överför det till det tyg man vill väva. Idag väver fortfarande en hel del mayakvinnorna sina blusar och kjolar, och håller därmed traditionen vid liv. www.fairmonkey.se

http://www.fairmonkey.se/sv/content/mayakooperativ

BAMBU Fair Monkey
Bambu, detta fantastiska material!

Bambu är ett härligt, följsamt och fantastiskt mjukt material som vävs för hand på midjeväv till sjalar, ponchos och barntofflor av mayakooperativet Asociación de Desarollo. Själva bambufibern är rund och slät och låter huden andas samt reglerar värme och kyla på samma sätt som silke. Den är dessutom både antistatisk och har antibakteriella egenskaper.

Bambun har många ekologiska fördelar gentemot andra fibrer, framförallt mot bomull. Den kräver varken konstbevattning, konstgödsling eller bekämpningsmedel. Bambu binder mer koldioxid än bomullsplantor och avger betydligt mer syre samt att bambun genererar ungefär tio gånger mer material på samma odlingsyta som traditionell bomull.

Bambun har en mycket hög absorptionsförmåga, hela fyra gånger bättre än bomullen och är UV-beständig. Plantan är även den mest snabbväxande i världen och man skördar många gånger på samma ”stubbe”, utan att behöva bereda jorden varje gång efter skörd. Pandorna äter en annan sorts bambu, som är lågväxande, så deras kost påverkas inte av skördandet.
Denna bambutextil framställs på kemisk väg och kallas bambuviskos. Man utvinner cellulosan i bambun genom uppvärmning och med tillsats av natriumhydroxid i ett slutet system. Denna metod är godkänd av svenska Naturskyddsföreningen och GOTS (Global Organic Textile Standards) Certifieringen garanterar att personalen och miljön inte påverkas negativt och att processen sker i ett slutet system.

Bambufibern som används till midjevävarna har tre olika certifieringar: FSC (Forest Stewardship Council) uppmuntrar till miljöanpassat, samhällsnyttigt och ekonomiskt livskraftigt bruk av världens skogar. Öko-tex som garanterar att kemikalierester i textilien inte överstiger vissa gränsvärden. Ocia (Organic Crop Improvement Ass.) Ideell jordbruksorganisation för ekologisk odling.

Tvättråd till alla bambuprodukterna är handtvätt i 40° samt plantorkning för ponchos. Inga bambuprodukter bör torktumlas eller kemtvättas. Bambun hängs med fördel utomhus för vädring och en lite lätt borstning -så är plagget som nytt och fräsch igen. www.fairmonkey.se

Minka, Peru
Minka har funnits i över 30 år och är en pionjär inom rättvis handel i Latinamerikanska. Organisationen representerar en mängd olika producentgrupper på landsbygden och i områden kring Perus storstäder. Nätverket samlar idag över 3 000 producenter under demokratiska former.

Genom organiseringen får producenterna bättre betalt för sina produkter än på den traditionella marknaden och en möjlighet att bevara sina uråldriga hantverkstraditioner. Intäkterna fördelas rättvist mellan producentorganisationerna och används även till gemensamma utvecklingsprojekt.
Minka har varit medlem i World Fair Trade Organisation, WFTO, sedan 1991. Läs mer hos www.housefairtrade.se

MKS, Indien
Organisationen MKS grundades 1994 med syfte att hjälpa hantverksgrupper i Indien. Under 1980- talet flyttade många multinationella företag då sin produktion till Indien och slog då ut många av landets ursprungliga producenter. MKS ger dem möjligheter att fortsätta med sitt hantverk och få rättvist betalt. Man säkerställer också att de kan få tag på råvaror till ett bra pris.

Verksamheten innefattar 12 hantverksgrupper i västra Bengal och Uttar Pradesh. MKS har skapat en ökad medvetenhet för Fair Trade rörelsen bland hantverkarna där och ett stort intresse för produktutveckling. MKS hantverkare tillverkar bland annat sjalar och läderprodukter. Nu arbetar man även med ekologiskt läder.

MKS är en helt ideell organisation och använder sig av WFTO:s riktlinjer i sitt arbete med hantverkarna. Huvudsyftena med organisationen är:

Att hjälpa fattiga hantverkare att bli mer självständiga genom att de får marknadsföra sina produkter
Att stödja hantverksgrupperna till att bli självförsörjande företag som ger nya arbetstillfällen.

Detta uppnås genom MKS:
Vidgar den utländska marknaden för hantverk.
Uppmuntrar hantverkarna att organisera sig i kooperativ.
Betalar rättvisa priser så att de kan bli självförsörjande.
Ser till att de ökar kvaliteten på produkterna och ger dem designråd.
Utvecklar hantverkarnas kunskaper och skickligheter genom träning, diskussioner och informationsutbyte.
Erbjuder hantverkarna förskottsbetalning för att de ska kunna köpa in råmaterial.
Erbjuder utbildning och hälsovård.
Läs mer hos www.housefairtrade.se

Nada Alami/Nablus Soap Company
Nablus är en stad på Västbanken med långa traditioner av tvåltillverkning som varit betydande för samhällets utveckling och välstånd. Den mest framträdande av tvålfabrikerna idag är Nablus Soap Company. Det är ett familjeföretag som grundades 1971 av Mojataba Tbeleh Adnan, en ättling från 400 årig tradition av tvåltillverkare. Tvålen görs helt för hand och är inte testad på djur. Ingredienser: 100% Ren olivolja, natriumhydroxid, destilerat vatten, mjukgörande ämne (Probylene glycol). Torr yta, inget animaliskt fett. Läs mer hos www.housefairtrade.se

Palam, Indien
Palam Rural Centre startade redan 1978 som ett projekt för att stödja kastlösa läderarbetare i södra Indien. De var skickliga på sitt hantverk men på grund av sin låga status var de fattiga, marginaliserade och oftaanalfabeter. Genom Palam fick de en möjlighet till långsiktig försörjning. Under 1980- talet flyttade många multinationella företag sin produktion till Indien och slog ut landets ursprungliga hantverksproducenter. Det blev svårt att hitta marknader för läderprodukterna och Palam lade istället om sin verksamhet och började producera tvålar.

Idag försörjer tvåltillverkningen ungefär 150 personer med familjer. Verksamheten drivs som ett demokratiskt kooperativ och når ut till de fattiga i regionen, oavsett kast.

Tack vare försäljningen av tvålarna har man köpt mark och hus åt hantverkarna, en vårdcentral och en skola. Pengarna går också till sociala program, räntefria lån, utbildning, pensioner och hälsovårdsprogram för de anställda. Palam har också inlett ett projekt, ”adoptera en by” för att främja samhällsutvecklingen och möjligheten för människor i närliggande områden att få en inkomst.

Många av barnen till Palams producenter i första och andra generationen har utbildat sig till lärare, sjuksköterskor och revisorer. De unga tar tillbaka kunskapen in i organisationen och fortsätter att utveckla verksamheten. Tack vare Palams insatser kan de bryta de mönstersom kastsystemet och fattigdomen skapat. Läs mer hos www.housefairtrade.se

Selyn, Sri Lanka
Selyn ligger i sydvästra Sri Lanka. Organisationen startade 1984 på initiativ av Sandra Wanduragala som uppmärksammadeatt hantverkarna inom den lokala handvävnads­konsten hade svårt att få inkomster. Eftersom Sri Lanka importerade stora mängder maskinellt framställda produkter höll marknaden för det handgjorda hantverket på att försvinna. Genom att erbjuda producenterna arbete på Selyn fick de en chans att försörja sig och kunde samtidigt fortsätta med sitt hantverk.

Sociala villkor
Selyn följer Fair Trade- kriterierna och ger sina anställda en rättvis och hållbar försörj­ning. Man strävar efter att ta socialt ansvar och dela med sig av sin vinst.

Organisationen har avtal med 800 vävare från byar i norra och östra Sri Lanka och fungerar som en central fabrik där man paketerar och säljer varorna. Detta förhindrar att familjer måste flytta in till städerna för att försörja sig där de ofta hamnar i slumområden med stora svårigheter. Tack vare Selyn kan de istället stanna kvar och öka välståndet i sina byar.

Många småproducenter har svårt att leva upp till kraven för att ta vanliga banklån. En av förmånerna för hantverkarna är möjligheten till fria lån som kan användas till att utveckla hantverksverksamheten, hemmet eller annat som familjen behöver. De som arbetar på Selyn har också möjlighet att vidareutbilda sig och de heltidsanställda har en sjukförsäkring för sig och sina familjer.

Selyn Export arbetar hårt med att marknadsföra Sri Lankas hantverksindustri. Företaget jobbar också aktivt med att sprida information om fördelarna med Fair Trade i byarna på Sri Lanka. Läs mer hos www.housefairtrade.se

Tara, Indien
Tara är ett självhjälpsprojekt som sedan 1970-talet arbetat för att dess medlemmar ska få regelbundet arbete och rättvis betalning. Medlemmarna i Tara är olika producentgrupper, hantverksgrupper och storfamiljer som sysslar med hantverk i området kring Delhi. De får stöd för produktion och marknadsföring och målet är också att de ska få ökat medvetande om sina rättigheter.

Taraprojektet finansierar och upprätthåller ett antal icke-formella skolor ochyrkesutbildningscentrum för barn och vuxna analfabeter. Tara arbetar också med kampanjer mot barn- och tvångsarbete, analfabetism och osolidarisk handel. Man är även verksamma inom ekologi, miljö och utbildningsfrågor för kvinnor. Dessa program kan fortsätta tack vare intäkter från hantverket och hjälp från olika organisationer.

Visionen för Tara är att utöka sin verksamhet, öppna nya centrum och främja rättvis handel bland fler hantverkare.
Läs mer hos www-housefairtrade.se